12:e eft tref 2017

Friheten i Kristus
Högmässa i Stensjökyrkan

12:e eft. Tref.  2017 
Stefan Risenfors
<<Föregående  >>Nästa
Texter
GT 2 Mos 23:10-12
Epistel Gal 4:31:5:6
Evangelium Mark 2:23-28

Beredelsetal

Sex dagar skall du arbeta, men den sjunde dagen skall du upphöra med arbetet, så att din oxe och åsna får vila och slavkvinnans son och invandraren får hämta krafter.Det där är ord från dagens GT-liga text och det handlar om vilodagen, sabbaten. Pingstpastorn och författaren Tomas Sjödin har skrivit en bok med titeln ”Det händer när du vilar” Det är en mycket bra titel för vår bild är ju att allt stannar upp när vi vilar men så är det ju inte. Det händer något också med oss själva när vi vilar. Vilan gör något med oss, tankar får mogna och känslor får lägga sig tillrätta. Både genom själva vilan och genom drömmar när vi sover bearbetar vi allt vi varit med om. Därför är vilan ett gudomligt påbud för varje levande varelse. Men idag är vilan hotad av en allt hårdare ekonomistyrning av snart sagt alla verksamheter. Vilan och allt som uppfattas som ineffektivitet hotar ju vinsten! Ytterligare hotad är vilan av ett mediebrus som pågår dygnet runt – vi jagas hela tiden av signaler som pockar på vår uppmärksamhet. Så låt oss då inför vår syndabekännelse ställa oss frågan om vi har unnat oss själva och vår omgivning den vila vi behöver….

Predikan

Titta på bilden bakom mig. Tänk dig en tjur som står tjudrad i en hage. Den har en kedja om halsen och kan inte gå längre än sådär 10 meter från den stolpe som är nerslagen i marken och som kedjan är fäst vid. Dag efter dag går den där och den märker att kedjan stramar vid samma punkt varje gång och så är det i varje riktning. Det blir en väl upptrampad ring längst ut i cirkeln där kedjan är helt utsträck. Efter ett tag vänjer sig tjuren vid det där och går aldrig längst ut där det stramar kring halsen för det gör lite ont varje gång. Den håller sig inom en mindre cirkel där kedjan hela tiden är slak. Det här blir tjurens hela universum.

Om vi då tänker oss att bonden efter lång tid en dag tar bort den där kedjan så skulle jag kunna tänka mig att tjuren fortsätter att gå inom samma lilla cirkel. Den har ju lärt sig att det är där gränsen går. Att tjuren i själva verket är fri att gå vart den vill vet den inte om så den fortsätter att gå i sina väl upptrampade spår max 10 meter från den plats där stolpen en gång stod.

Jag tror att vi människor liknar den där tjuren. Tjuren som tror att han fortfarande är fastkedjad fastän han är fri. Jag tror att vi är människor som hela tiden underskattar graden av vår frihet. Eller inbillar oss att frihet handlar om att kunna välja mellan 43 sorters hårschampo, 17 elbolag och 14 vårdcentraler. Friheten har blivit så ytlig och drömmarna har krympt till små konsumtionsdrömmar istället för de där stora drömmarna om vad livet skulle kunna vara.

Det som hände i början av den här gudstjänsten var att vi bekände våra synder och därefter uttalade jag förlåtelseorden eller avlösningen som det också kallas här i kyrkan: Till dig som ber om dina synders förlåtelse säger jag på Jesu Kristi uppdrag: Dina synder är dig förlåtna! De där orden innebar för dig samma sak som det hade inneburit för tjuren att bonden plockade bort kedjan. I förlåtelseorden blev du fri men risken är att du inte upptäcker det, risken är att du fortsätter att släpa på din synd, dina misslyckanden, dina svek och allt den skuld som begränsar dig precis som den befriade tjuren fortsätter att gå i sin gamla cirkel.

Du och jag är befriade! Bojan är borta! Det finns inget som binder oss längre utan vi är fria att gå vart vi vill. Våra drömmar behöver inte begränsas till de där små ytliga konsumtionsdrömmarna utan livet ligger öppet, ja så mycket mer öppet än du och jag kan tänka oss.

Men vi har en fantastisk förmåga att hela tiden begränsa vår frihet. Och vi i kyrkan har också haft en makalös förmåga att begränsa andra människors frihet och så har det alltid varit inom alla religiösa institutioner. Vi ser ett exempel på det i dagens evangelium när fariséerna anklagar lärjungarna inför Jesus: "Varför gör de sådant på sabbaten som inte är tillåtet?".

Vad det här handlar om är att Gud har gett oss människor ett gudomligt påbud om att vila var sjunde dag. Men inom judendomen hade detta påbud om frihet från arbete konkretiseras till en massa förbud angående hur många steg man fick ta på sabbaten och allt man inte fick göra och uppenbarligen ingick detta att rycka av ax bland det som inte var tillåtet. Och på samma sätt har det varit i den kristna kyrkan när budet om vilodagen deformerats till en massa löjliga förbud om att man inte får sy eller sticka eller idrotta eller gå på bio på söndag. Visst var det i all välmening för kyrkan ville att söndagen skulle vara en allvarlig dag för bön, gudstjänst, vila och eftertanke. Men när någon annan definierar vad som är vila för dig så blir det så totalt fel. Och detta insåg Jesus och han är mycket tydlig med syftet med alla buden när han i evangeliet säger: Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten.

De kristna buden är alltså inte till för att begränsa vår frihet utan till att utöka vår frihet. Det är en total vanföreställning om man tror att ett liv som kristen är ett slags fängelse där man är begränsad i sin frihet och där det finns en massa saker som man inte får göra. Det är precis tvärtom – när Bibeln t ex uppmanar oss att låta bli att stjäla, svära och ljuga så är det för att den sortens beteende gör oss till fångar. Alldeles uppenbart kan vi bli fångar i mycket konkret bemärkelse om vi stjäl för då kan vi hamna i fängelse men också lögnen och det vårdslösa språket kan göra oss till fångar genom att det skapar fiendskap mellan människor.

Allra sist ett personligt vittnesbörd om frihet: Jag växte upp i en prästfamilj på landet. Alla visste att jag var prästens son och det innebar att det på något sätt accepterades att jag betedde mig annorlunda. För någon kunde den där uppväxten ha varit ett fängelse – att man inte fick vara och göra som alla andra som svor och tafsade på tjejer. Men för mig blev det en oerhörd frihet att inte behöva göra som alla andra, att på något sätt ha en ursäkt att få vara annorlunda. Visst fanns det också något slags utanförskap i den rollen men framförallt var det för mig en frihet – en frihet att få gå min egen väg, en frihet att själv få forma mitt beteende oavsett hur kamraterna betedde sig. Grupptrycket nådde helt enkelt inte ut till mig!

Dagens tema är alltså Friheten i Kristus – förväxla inte den friheten med allt det futtiga som idag kallas frihet. Du är mer fri än du någonsin kan tänka dig och på samma sätt som någon skulle behöva ropa in i den där inte längre tjudrade tjurens utspärrade öron: Vakna – bojan är borta! På samma sätt är det någon som viskar in i ditt öra varje morgon – du är fri, fri till att vara precis den människa som du är skapad till att vara. AMEN