6:e efter Trettondag jul 2011      NÄSTA>
(nästa gång: 2038)
Högmässa i Stensjökyrkan kl 10  
Tema: Gud verkar nu
Stefan Risenfors

 GT-text Jes 43:15-21

 Jag är Herren, er Helige, Israels skapare, er konung. Så säger Herren,

han som gjorde en väg genom havet, en stig genom mäktiga vatten,
han som lät hästar och vagnar och starka kämpar rycka ut:
där ligger de och reser sig inte mer, utsläckta, som en slocknad veke.
Men glöm det som förut var, tänk inte på det förgångna.
Nu gör jag något nytt. Det spirar redan, märker ni det inte?
Jag gör en väg genom öknen, stigar i ödemarken.
Vilda djur, schakal och struts, skall prisa mig, för att jag frambringar vatten i öknen, floder i ödemarken, så att mitt folk, det utvalda, får dricka,
det folk som jag har skapat åt mig. De skall sjunga mitt lov.

 

Epistel Fil 2:12-13

Mina kära, ni som alltid har varit lydiga: arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, inte bara så som när jag var hos er utan ännu mer nu när jag är långt borta. Ty det är Gud som verkar i er så att ni både i vilja och gärning förverkligar hans syfte.

Evangelium Joh 5:16-23

Nu började judarna förfölja Jesus, eftersom han hade botat en sjuk på en sabbat. Men han sade till dem: "Min fader verkar ännu i denna stund, och därför verkar också jag." Då blev judarna ännu ivrigare att döda honom, eftersom han inte bara upphävde sabbatsbudet utan också påstod att Gud var hans far och därmed jämställde sig med Gud."
Jesus vände sig till dem och sade: "Sannerligen, jag säger er: Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Vad Fadern gör, det gör också Sonen. Fadern älskar Sonen och visar honom allt vad han själv gör, och ännu större gärningar skall han visa honom, så att ni kommer att häpna. Ty liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger också Sonen liv åt vem han vill. Och Fadern dömer ingen utan har helt överlåtit domen åt Sonen, för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.

Beredelsetal

Episteln - Ty det är Gud som verkar i er så att ni både i vilja och gärning förverkligar hans syfte. Så låt oss då säga adjö till all kramp­fylld presta­tionsångest – det enda vi kan göra för att bli bättre människor är att söka oss allt närmare Gud. Vi kan bara älska med den kärlek Gud ger oss och den som lever nära Gud kan inte låta bli att älska. Guds kärlek är ingen lagervara utan kan bara tas emot i nuet. Gud verkar nu! Så låt oss just nu i syndabekän­nelsen söka den Gud som bara kan älska och förlåta.

Predikan

Rubriken för den här sällsynta söndagen är alltså GUD VERKAR NU och dessa tre ord ska också vara både rubrik och disposition för dagens predikan, så vi börjar med et första rubrikordet:
1. GUD verkar nu!
Tre bokstäver, ett ord så litet att det knappt märks men samtidigt ett ord som väcker så mycket känslor och associationer. På framsidesbilden i vårt nya församlingsblad ser ni ett antal Mölndalsarbetare på en bild som är tagen nere vid Grevedämmet för lite mer än hundra år sedan och bakom mig ser ni nu ett annat utsnitt av samma bild. Ett tema i församlingsbladet är att dessa arbetare kanske fick en bild av Gud som skymde Bibelns Gud, nämligen en Gud som inte var det enkla folkets Gud utan en bild av en överhetens Gud, förmedlad genom den då fortfarande mäktiga statskyrkan och dess ibland maktfullkomliga präster. Men så var det ju inte bara för hundra år sedan utan så är det ju i varje tid – också vårt möte med Gud fördunklas genom att vi tvingas associera till konkreta människor i och utanför kyrkan. Och vi människor är alltid ofullkomliga och våra kyrkor är precis lika ofullkomliga! Vi får inte chansen att möta Gud i ren klinisk form här på jorden, utan Gud förmedlas alltid genom något och oftast genom enskilda människor och institutioner. Och även om vi skulle få nåden att möta Gud i något slags omvälvande uppenbarelse, så är det ändå en upplevelse som förmedlas till oss genom våra mänskliga sinnen och tolkas utifrån våra högst subjektiva erfarenheter.

Det jag försöker säga är alltså att Gud förblir delvis oåtkomlig för oss på den här sidan evigheten – vi kan bara se och uppleva enskilda fragment av det vi kallar Gud och dessa fragment är alltid tolkade och därmed fördunklade. Den enda verkligt sanna dogmen om Gud blir därför det klassiska kyrkolatinets SEMPER MAJOR – alltid större! Gud är alltid större än varje beskrivning!

Det kan ju verka lite uppgivet med en så oåtkomlig Gud men vår kristna tro säger oss att vi vet tillräckligt mycket om Gud för att begripa att Gud är kärlek och rättfärdighet. Visst har kyrkan och dess företrädare ibland lyckats skymma också detta men då återstår bara att återvända till bibelordet och då kan vi ta dagens evangelium som exempel. Där nämns ordet Gud bara ett par gånger och då är det judarna som talar om Gud i tredje person. Varje gång Jesus själv nämner Gud i texten så använder han begreppet FADER. FADER är ju ett relationsbegrepp – man kan bara vara FADER i relation till en son eller en dotter. GUD är däremot ett begrepp som liksom flyter omkring upphöjt över allt och alla. Och det intressanta är att begreppet FADER används ungefär 250 gånger i Bibeln och trots att evangelierna bara utgör en mycket liten del av Bibeln så återfinns FADER mer än hälften av gångerna just i evangelierna – och för det mesta handlar det då om att det är Jesus som talar om sin FADER i himmelen.

Ett exempel är ju när Jesus lär sina lärjungar att be – han börjar då bönen med Vår FADER, du som är i himmelen … Visst finns det dåliga fäder och visst kan också bilden av en FADER fördunkla bilden av en Gud för många människor genom att den förminskar Gud till något manligt. Men det är ändå ett relationsbegrepp – någon som identifieras just genom att han står i en relation till mig och dessutom i en av de närmaste relationer vi har som människor – föräldrarelationen. Detta säger något om vem Gud är – Gud vill inte vara något upphöjt filosofiskt utan Gud vill stå i en relation till mig. Gud vill inte vara ett DET utan ett DU för mig, för att tala med den judiske filosofen Martin Buber. Eller som Emil i Lönneberga uttryckte det i en av den svenska litteraturens enklaste och vackraste formuleringar av vänskap – Du och jag, Alfred. Det vet du, du och jag!  Här är det drängen Alfred och inte den stränge pappa Anton som får vara det kärleksfulla DU:et – men det är ändå en fadersroll han går in i och jag tror det är ungefär så Jesus vill lära oss att se på Gud – som Emil ser på Alfred – du och jag, det vet du – du och jag!

Och det är inget okänt DU som vi har att vända oss till när vi vänder oss till FADERN. Nej, här är dagens evangelium väldigt tydligt när Jesus identifierar sig själv med Fadern – Fader och Sonen är helt enkelt ett och det betyder två saker: Dels betyder det att Jesus är den enda bild av Gud vi behöver och dels betyder det att Gud är en evig gemenskap – Gud finns i relationen mellan FADERN och SONEN men också i relationen mellan dig och FADERN!

2. Gud VERKAR nu!

Dagens evangelium börjar med ett konstaterande av att judarna hade börjat förfölja Jesus eftersom han hade botat en sjuk på en sabbat. Under sina offentliga år var Jesus i ständig verksamhet, ständigt operativ. Inte i den meningen att han inte kunde stanna upp, för det kunde han och det har vi tydliga vittnesmål om – han drog sig ibland undan i ensamhet. Men ensamheten gav honom kraft till ny verksamhet – han gjorde saker! Han botade sjuka, han förvandlade vatten till vin, han stillade stormen -  han förkunnade med ord men lika mycket med handling. Men Jesus har lämnat den här operativa stafettpinnen vidare – det var det som skedde på den första Pingstdagen när den helige Ande gavs åt lärjungarna och deras efterföljare. Den helige Ande är nämligen inget annat än aktivitet – att något händer och att vi kan ana att Gud har sitt finger med i spelet. Det har nämligen Gud, fortfarande. Men det är vi som är Guds redskap. Gud vill verka genom oss här och nu. Tro utan handling är död säger Jakobsbrevet i Nya testamentet och Jesu budskap pekar i samma riktning. Att jag nu öser ord över er här i kyrkan har egentligen ett enda syfte – att orden ska bli bränsle åt konkreta kärleksgärningar i era liv och i mitt liv.

Alltså: Gud verkar nu, men Gud behöver någon att verka genom och den mannen är du och den kvinnan är du – Gud har inga andra händer än dina!

3. Gud verkar NU!

Det där med att leva i nuet – det tjatas ju så mycket om det med Carpe Diem och alla andra utslitna fraser. Men trots att vi ständigt hör de där orden så verkar vi inte bli bättre på det där med att leva i nuet. Kanske beror det på att de där försöken att fånga nuet så ofta landar i något mycket självupptaget. Att leva i nuet blir i realiteten att JAG ska unna mig lite mer, njuta lite mer av livet precis här och nu, och inte bara skjuta upp allt till en morgondag som jag inte vet om jag får.

Men om vi istället vänder blickarna ut från oss själva och ut mot vår omvärld, om vi försöker spränga den där bubblan av självupptagenhet och istället försöker se vad Gud låter ske just nu! Om vi översätter det där FÅNGA DAGEN med en bön där vi ber FADERN visa oss vad han vill ge oss just i detta ögonblick och vad han vill låta oss ge åt andra just i detta ögonblick. Då tror jag att nuet kan förvandlas från stressfaktor till NÅD. Sådan är ju Guds nåd – den finns bara här och nu. Den räcks åt mig i direktsändning här och nu och om jag befinner mig någon annanstans än just här och nu så går jag miste om den!

Det handlar om att söka sitt eget centrum, att överge livslögnerna och idealbilderna om hur allt borde vara och istället placera sig mitt i sig själv och sedan placera detta mig själv i det innevarande ögonblicket. Då, när jag som den mjuka lerklumpen i krukmakarens händer är centrerad mitt i centrum av drejskivan – DÅ kan det börja hända saker. Då kan jag börja formas till den jag är avsedd att vara. Men så länge jag är någon annanstans – så länge jag är landsflyktig från mig själv, så länge jag vägrar acceptera det liv som blev mitt liv och den person som jag själv är med alla sina styrkor och svagheter, så länge befinner jag mig utom räckhåll för den där kärleksfulla nåden. Den nåd som är som krukmakarens fasta men varma händer som vill både smeka och forma mig till min allra sannaste identitet. Så sök då ditt centrum och sök nuet – där väntar Gud! AMEN