2:a efter Trettondedagen 2011 NÄSTA>
Högmässa i Stensjökyrkan 
Tema: Livets källa
Stefan Risenfors

 GT-text 5 Mos 5:23-27

Mose sade till hela Israel: När ni hade hört rösten ur mörkret och berget brann kom ni fram till mig, alla stamhövdingar och äldste, och sade: "Herren, vår Gud, har visat oss sin härlighet och storhet, och vi har hört hans röst ur elden. I dag har vi sett att en människa kan höra Gud tala och ändå förbli vid liv. Varför måste vi då dö? Denna väldiga eld förbränner oss. Om vi hör Herren, vår Gud, tala igen kommer vi att dö. Ty vilken dödlig varelse har förblivit vid liv efter att som vi ha hört den levande Gudens röst ur elden? Gå du fram och lyssna till allt vad Herren, vår Gud, säger. Tala sedan om för oss allt vad Herren, vår Gud, har sagt till dig, så skall vi lyssna och lyda."

Epistel Heb 2:9-10

Vi ser att Jesus, som en liten tid var ringare än änglarna, nu är krönt med härlighet och ära därför att han led döden. Genom Guds nåd skulle det komma alla till godo att han fick möta döden.
Ty när han, för vilken och genom vilken allting är till, ville föra många till härlighet, måste han låta honom som leder dem till frälsningen bli fullkomnad genom lidande.

Evangelium Joh 5:31-36

Jesus sade: "Om jag själv vittnar om mig är mitt vittnesbörd inte giltigt. Men det är en annan som vittnar om mig, och jag vet att hans vittnesbörd om mig är giltigt. Ni har sänt bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen. Jag vill inte ha något vittnesbörd om mig från någon människa, men jag säger detta för att ni skall bli räddade. Johannes var en lampa som brann och lyste, och en kort tid hänfördes ni av hans ljus. Men jag har fått ett starkare vittnesbörd än det Johannes gav. Ty de verk som Fadern har gett mig i uppdrag att fullborda, just de som jag utför, vittnar om att Fadern har sänt mig."

Beredelsetal

Vi ser att Jesus, som en liten tid var ringare än änglarna, nu är krönt med härlighet och ära därför att han led döden.Det här schemat är ett av grundmönstren i Bibeln – schemat ”genom död till liv” Eller Vetekornets Lag som det också kallas – kornet måste dö för att kunna gro och bilda ett nytt liv, vägen till liv och härlighet är inte en stadigt stigande kurva utan det måste först gå neråt för att sedan kunna gå uppåt.

Det där schemat är främmande för oss och därför kan syndabekännelsen i början av högmässan kännas så fel – vi har ju kommit hit för att bli stärkta och upplyfta och så tvingas vi konfrontera just våra misslyckanden! Men vad det handlar om är att bygga glädjen på fast mark, att trampa rakt igenom alla luftslott och livslögner för att finna verkligheten bortom alla bilderna vi hade av hur verkligheten borde vara. Först där, när vi nuddat bottnen och vågar se sanningen om oss själva – först där blir det möjligt att upptäcka vad livet egentligen handlar om! För det vi då ser är att livet är en gåva, inget annat än en gåva!  Eller som sångaren och låtskrivaren Peter Lemarc sjunger:

Kom, tvätta bort allt smink - Ditt läppstift och mascara

         Det finns ingenting - Som du behöver låtsas vara

Så låt ridån gå ner - Och säg sen vad du ser - Det är du

När ridån går ner betyder det att spelet är slut, föreställningen är över – och då när du slutar spela dig själv och istället blir dig själv, då släpper krampen och då öppnas dina slutna händer och du kan ta emot – ta emot nåden som är porten in till själva Livet! Låt oss be och bekänna 

Predikan

Jag vill inte ha något vittnesbörd om mig från någon människa…
Visst låter det märkligt! Det låter ju som att Jesus inte vill att vi ska vittna om honom! Jag vill inte ha något vittnesbörd om mig från någon människa…
Men lyssna då till tre bibelord som säger precis motsatsen

Matt 28: Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut."

1 Joh 2: Den som förnekar Sonen har heller inte Fadern. Den som erkänner Sonen har också Fadern.

Matt 10: Var och en som känns vid mig inför människorna, honom skall jag kännas vid inför min fader i himlen.

Och det finns massor av andra exempel som talar i samma riktning – Jesus vill verkligen att vi vittnar om honom och hans gärningar! Men vad menar då Jesus när han säger de där orden i dagens evangelium: Jag vill inte ha något vittnesbörd om mig från någon människa…

Ja, om vi ser på sammanhanget så framgår det att Jesus vid det här tillfället talar till människor som inte vill ta emot honom som Messias. Tydligen har de sänt bud till Johannes Döparen för att kontrollera om Jesus verkligen är den han utger sig för och den som Johannes förebådade. Och det är i det sammanhanget som Jesus säger att han inte vill ha vittnesbörd om sig från någon människa. Och varför vill han då inte det? Jo, för att han har ett ännu starkare vittnesbörd som han beskriver så här:

         Ty de verk som Fadern har gett mig i uppdrag att fullborda,

         just de som jag utför, vittnar om att Fadern har sänt mig.

Och det är detta som jag uppfattar som huvudbudskapet i dagens evangelium – att de gärningar Jesus gör är det starkaste beviset på att han verkligen är Guds Son.

Vad betyder då det här för oss idag? Hur ska vi då kunna övertygas – vi som lever 2000 år efter Jesus och bara har tillgång till berättelserna om honom?! Är det verkligen så att vi ska behöva nöja oss med mindre, med ett mindre starkt budskap? Jag menar – här sitter t ex några konfirmander i kyrkan idag, ni går i en skola där ni ständigt blir påminda om vikten av källkritik, om hur viktigt det är att inte bara acceptera allt man hör och läser utan ställa kritiska frågor och efterlysa handfasta bevis för att det som påstås verkligen är sant!

Och på det sättet säger skolan ungefär samma sak som Jesus – inte heller han menade att vi ska tro på något utan skäl. Han varnade ju själv för falska profeter, som t ex här i Matt 24 där han talar om den sista tiden på jorden:

      Se upp så att ingen bedrar er. Många kommer att uppträda under

       mitt namn och säga: Jag är Messias, och de skall bedra många.

Och i samma kapitel säger Jesus:

Många falska profeter skall framträda och bedra många.

Så varför ska ni konfirmander då tro på det jag tår och säger här, och varför ska ni tro på den där Bibeln som vi har försett er med? Det finns ju andra som påstår att den bara är en enda stor påhittad saga – en massa gamla fromma fantasier! Så varför ska ni tro just på kyrkan och dess präster?

Ja, i vissa religiösa sammanhang har den sortens resonemang närmast betraktats som hädelse – där har tvivel och ifrågasättande setts som något slags uppror mot Gud, något som inte kan tolereras.

För precis en vecka sedan samlades t ex över 40 000 människor i Pakistans största stad Karachi, för att demonstrera mot föreslagna inskränkningar i den hädelselag som landets muslimska fundamentalister har lyckats genomdriva.

. I Pakistan har man nämligen en lag som förbjuder hädelse, men bara mot Islam. Och när regeringen vill mildra den genom att förbjuda det dödsstraff som stadgas för vissa former av hädelse, ja då lyckas delar av det muslimska prästerskapet uppbåda över 40 000 människor som demonstrerar mot att man inte ska få avrätta folk som ifrågasätter profeten Muhammed!

 Men den synen på ifrågasättande finns inte bara inom delar av islam, utan den är också en mörk del av vårt eget kristna arv. Också inom kristendomen har man tidvis riskerat avrättning om man inte accepterat kyrkans lära!

Men Jesus hade alltså en annan syn och uppmuntrar oss att ifrågasätta och att inte tro på något bara för att någon påstår att det är sant. Det du hör måste bekräftas i ditt liv – först då har du anledning att tro på det. Visst kan man ha ett slags preliminär övertygelse under en tid – så är det ju så länge man är barn och inte hunnit skaffa sig någon egen överblick, någon egen livsåskådning. Så länge kan man ha anledning att lite provisoriskt omfatta den livsåskådning som föräldrarna har. Men det kommer en tid, kanske konfirmandtiden, då det börjar bli dags att ta egen ställning och då krävs något slags bevis för att kunna ta ställning. Kanske inte bevis som skulle hålla i en domstol, alltså inte juridiska bevis, men en annan sorts bevis som att något djupt inne i mig bekräftar det jag tror.  

Men då kanske någon invänder:

”Men jag vill verkligen ha riktiga bevis som skulle hålla i en domstol. Jag vill inte grunda min livsåskådning på något så flummigt som en inre känsla!”

 Men om man har den inställningen då har man stängt vägen inte bara till en livsåskådning utan förmodligen också till mänsklig kärlek! För verklig kärlek och förälskelse bygger på en förmåga att våga vara sårbar inför en annan människa – och hur skulle man våga vara sårbar inför en annan människa om man inte först låtit en inre känsla övertyga en om att den andra personen verkligen älskar en?!

 Det handlar alltså om hjärta och hjärna – att ha båda dessa kanaler öppna för påverkan! Att ta intryck både av det som går att bearbeta intellektuellt och av det som bara går att ta emot i känslolivet! Stänger vi en av dessa kanaler så blir vi halva människor!

Men åter till er konfirmander och er självklara rättighet att ifrågasätta det kyrkan och dess präster påstår. Om vi nu förutsätter att ni tillåter er att vara hela människor och tar intryck både av det som når er via hjärnan och av det som når er via hjärtat. Hur ska ni kunna tro på Jesus så här 2000 år efter det att han vandrade på jorden?

Jesus hänvisade ju till sina gärningar och det underbara är att hans gärning­ar inte upphörde när han lämnade den här jorden. I kyrkan har vi satt ett namn på hans fortsatta närvaro på jorden – vi kallar den: Den helige Ande! 

Genom den helige Ande kan Jesus komma dig till mötes också idag! Du är inte utlämnad åt andras påståenden eller kyrkans propaganda, för du kan få ett alldeles eget möte med Jesus. Nöj dig inte med mindre, nöj dig inte med att bara acceptera pappas eller mammas eller prästens tro! Utan begär av Jesus att han gör sig synlig mitt i ditt liv så att du kan tro på honom med bevarad ärlighet och uppriktighet!

Vägen till det där mötet med Jesus heter bön men bön kan vara så mycket mer än att sitta försjunken med knäppta händer. Bön kan vara alldeles vanliga tankar som du tänker hela tiden med den enda skillnaden att du ger dem en riktning – du riktar dem mot Gud! Och det som kan inträffa när den här bönekanalen väl är upprättad – det är att du plötsligt blir varse att Jesus redan är närvarande i ditt liv! Han handlar NU! Han handlar I DITT LIV! Det framträder ett mönster, i ditt alldeles vanliga liv, i det liv du redan lever, framträder plötsligt ett mönster där Jesus blir synlig. Han har varit där hela tiden men först nu ser du honom! Kanske först efter en lång tid av bön och väntan och kanske bara glimtvis. Men ändå – Han finns där – och det blir inte bara möjligt att tro på honom utan helt enkelt ofrånkomligt! AMEN