Första söndagen i advent 2008  NÄSTA>
Högmässa i Stensjökyrkan.
Tema:
Ett nådens år
Stefan Risenfors

GT-text Sak 9:9-10
Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem!
Se, din konung kommer till dig. Rättfärdig är han, seger är honom given.
I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst.
Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim, alla hästar i Jerusalem.
Krigets vapen skall förintas. Han skall förkunna fred för folken,
och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände.

Epistel Rom 13:11-14

Ni vet vad tiden lider: det är dags för er att vakna. Ty nu är vår räddning närmare än när vi kom till tro. Natten går mot sitt slut och dagen är nära. Låt oss då lägga av oss mörkrets gärningar och ta på oss ljusets rustning. Låt oss leva värdigt, som det hör dagen till, inte med festande och drickande, inte med otukt och orgier, inte med strider och avund. Nej, ikläd er herren Jesus Kristus, och ha inte så mycket omsorg om det jordiska att begären väcks.

Evangelium Matt 21:1-9

När Jesus och hans lärjungar närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget skickade Jesus i väg två lärjungar och sade till dem: "Gå bort till byn där framme, så hittar ni genast ett åsnesto som står bundet med ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem. Om någon säger något skall ni svara: Herren behöver dem, men han skall strax skicka tillbaka dem." Detta hände för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: Säg till dotter Sion: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl. Lärjungarna gick bort och gjorde så som Jesus hade sagt åt dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: (Psalm 105… ) "Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!"

 Beredelsetal

Ett Nådens år

Så lyder alltså rubriken för den här söndagen som samtidigt är rubriken för hela det nya kyrkoår som börjar idag. Det kunde inte börja bättre än så – med en påminnelse om att de där räknesätten som används på börserna runt om i världen – de räknesätten duger ingenting till när våra liv en gång ska summeras. Då finns det bara en formel att förlita sig på, den formel som stavas NÅD!
Det där borde inte vara en nyhet för dig! Du vet ju att det viktigaste i ditt liv inte kan köpas för pengar! Någonstans inom dig vet du att allt är NÅD! Din blotta existens borde vara bevis nog – att du finns till är en enda stor gåva. Din kropp, dina lemmar. din begåvning – allt är en gåva, allt är NÅD! Så slappna då av när du går in i detta nya kyrkoår! Inte så att synden inte skulle finnas – den är vi alla smärtsamt medvetna om: Synden finns men skulden finns inte. Den är betald, utplånad! Och du har bara att med öppna armar ta emot all den kärlek som strömmar emot dig från den Gud som är alla goda gåvors givare. Så låt oss då i syndabekännelsen komma inför Gud med alla våra små och stora skuldebrev – låt oss lämna dem i Hans händer, Han som redan betalat med sitt liv för att vis kulle få leva… Låt oss be och bekänna….

Predikan

Ja, nu är han nästan framme i Jerusalem, Jesus. Han sitter där på åsnan på den dammiga vägen strax utanför någon av de tre portar som fanns mot öster i stadsmuren. Så länge han rört sig ute i landet så har man kunnat stå ut med hans aktiviteter. Framförallt så länge han höll sig uppe i norr, i obygden däruppe i Galilén – där uppe bland de obildade, ociviliserade glesbygdsborna kunde han ju knappast utgöra något större hot. Men nu står han alltså beredd att gå in i Jerusalem, landets politiska, kulturella, kommersiella och religiösa hjärta. Nu står det mycket på spel – för om han och hans lära får fäste bland folket här så kan vad som helst hända. Ungefär som thailändarna – så länge de demonstrerar ute på landsbygden går det väl an, men när de ger sig till att ockupera två av landets viktigaste flygplatser, ja, då är det allvar för då hotar de landets hela försörjning!

Fast det där med Jesus utanför Jerusalem är ju överspelat. Det var 2000 år sen och vi vet hur det gick. Bara någon vecka efter det där triumfartade intåget blev han avrättad. Han hade gått för långt helt enkelt, måttet var rågat när han slängde ut köpmännen från templet. Han hotade alltför mäktiga intressen – både kommersiella, politiska och religiösa!

Jesus står alltså inte kvar utanför Jerusalem, men idag står han utanför en annan mur och en annan port. Idag är det ditt hjärta som är Jerusalem! Jesus vill in i ditt hjärta. Tillräckligt länge har han fått röra sig i marginal­erna i ditt liv. Tillräckligt länge har han fått nöja sig med att vara lite högtidlig garnering långt ute i dina förorter, nu vill han in i ditt centrum! Men liksom Jerusalem så har också du en mur omkring ditt centrum. Den port där Jesus står och väntar är välbevakad, där släpps inte vem som helst in. Att det precis som i Jerusalem finns ytterligare 9 portar i stadsmuren har du inte tänkt på trots att de alla står vidöppna dygnet runt. Där släpper du in lite vad som helst utan kontroll. Anledningen är att de karavaner som går ut och in där inte kommer med samma oerhörda anspråk som Jesus. De vill ju bara förströ dig lite, roa dig – helt ofarligt tänker du och låter därför portar­na stå öppna och obevakade. Det är fritt fram för alla att utnyttja de nio öppna portarna i din stadsmur – och de är många som slinker in under diverse oskyldiga förevändningar. De verkar oskyldiga men du anar inte hur mycket de sammantaget påverkar dig – t ex nu inför julhandeln.

Men just den port där Jesus vill ta sig in i ditt centrum är välbevakad. Det handlar nämligen om den port som leder rakt in till templet, till de allra ömtåligaste och mest värdefulla kvarteren i ditt centrum. Och inte nog med att han vill ta sig in just där, dessutom kommer han med ett så oerhört anspråk. I motsats till alla de som med dolda agendor strömmar in genom de nio öppna portarna, så säger han ju helt öppet att han vill ta herraväldet i ditt liv. Han vill slänga ut alla dem som förvandlat ditt tempel till ett köptempel. Han vill städa upp bland alla dina omedvetna prioriteringar. Han vill plocka upp den lilla andliga GPS-mottagare som du bär på dig och så vill han visa dig kartan över din förvirring, han vill visa de kringirrande vägar du hittills vandrat och han vill ge dig en kompass. Han vill ge dig en riktning, något att leva för som är värt att leva för! Och när han har gjort det vill ha överlämna kontrollen i dina händer. Överlämna, inte återlämna för enligt honom har du inte haft kontrollen på många år – du har varit styrd av krafter som du inte varit medveten om. Alla de där som smög in genom dina nio vidöppna stadsportar har länge haft kontrollen utan att du varit medveten om det!

Jesus säger helt öppet att han vill vara ensam Herre i ditt liv! Han sitter därnere på vägen på sin lilla åsna och du sitter uppe på stadsmuren ovanför den stängda porten. Ni förhandlar. Han undrar varför du låtit honom kom­ma hela vägen fram till din stadsport om du ändå inte hade tänkt släppa in honom. Du svarar att det är ju Första Advent – då måste man väl ändå få sjunga lite vackra advents­psal­mer i kyrkan utan att det ska behöva uppfat­tas som något religiöst, som något slags inbjudan till att han ska ta över ditt liv! Du säger att du beklagar ifall han har missuppfattat dig men det var aldrig meningen att din närvaro i kyrkan idag skulle uppfattas som något mer, något allvarligare, något omstörtande. Han tittar upp på dig från åsneryggen och säger att han vet att det är du som bestämmer. Han tänker inte forcera stadsporten om du inte vill öppna den. I så fall hade han valt en stridshäst och inte en åsna. Han drar försiktigt i betslet och åsnan vänder runt. Men innan åsnan börjat gå bort från din stadsport vänder Jesus sig om. Han fångar din blick och så säger han: Är du säker på att du vet vad du går miste om?